15 Beckfilmer senare…
31 december
Här har inte hänt något utöver absoluta måsten eftersom jag haft 39,5 i feber i fyra dagar. Igår var jag så gott som feberfri på morgonen men istället var mitt ena knä alldeles uppsvullet och svårt att böja. Jag åkte och jobbade några timmar och när jag berättade för min arbetskamrat om knäet beordrade hon mig att ringa vårdcentralen. Jag fick tid där på eftermiddagen och för att göra en lång historia kort skickade de mig vidare till KSS, eller SKAS som det väl heter numera. De var visst oroliga för att det var en infektion som gett sig ut i blodbanorna. Hur som helst var jag feberfri hela eftermiddagen och kvällen utan värktabletter så jag ville åka hem men det gick de inte med på. Efter ytterligare undersökningar och blodlämningar blev jag överflyttad från infektionspatient till ortopedpatient så det var väl inget livshotande fel på proverna. Det blev många timmars väntan och under tiden kom jag på att jag ju ramlade och slog i knäna för ca tre veckor sedan. Det sa jag till ortopeddoktorn som tappade ut vätskan ur mitt knä och han trodde det var orsaken till knäproblemet och att febern och knäet inte hade något samband. Han tyckte knävätskan såg fin ut men skickade en massa rör för kontroll. Vid 01-tiden kunde jag lämna SKAS som en fri människa och utan en enda medicin.
I och med mitt sjukhusbesök körde det ihop sig rejält med djuren eftersom jag hade både mockning och fodring kvar. Jag bad barnen om hjälp och de följde med utan protester. Jag släppte av dem vid stallet så fick de och mormor ta hand om alltihop och det hade gått bra. Jag skall erkänna att det igår fanns stunder då jag tvivlade på om jag alls skall ha några hästar. När man som jag har stallet 9 km bort blir det hemskt besvärligt de få gånger jag är riktigt sjuk.
Jag har inte orkat göra någon tillbakablick över 2013 så det får vara i år. Jag nöjer mig med att konstatera att vi fick två jättefina stoföl varav Hilde blev champion föl på Riks. Hennes mamma Hedda blev Reserv BIS vid samma utställning och det är i särklass vår största utställningsframgång någonsin.
Om en liten stund skall jag åka och jobba några timmar. Stefan jobbar hela natten så barnen och jag har bestämt oss för att vara lata och äta Kinamat från hämtrestaurang. Det känns lagom jobbigt.
Jag vill passa på att önska alla ett Gott Nytt År!
Sjukt
27 december
Igår sprang jag och Cecilia runt på mellandagsrean hela dagen. Jag hittade inget men hon fyndade 6 tröjor och en Sherlockblå halsduk. Som tur var hade jag mockat på morgonen och hade bara kvar att portionera hösilage på kvällen. Då mådde jag inte alls bra och tänkte att sprit har jag hört hjälpa mot de flesta åkommor så jag drack upp en Smirnoff Ice när jag kom hem. I vanliga fall brukar jag bli dåsig efter en halv men den här hade ingen effekt alls utan jag låg halvvaken hela natten Jag hade jag hög feber och värk i hela kroppen, huvudet gick knappt att lyfta från kudden. Det var så att hunden tittade oroligt på mig där jag låg och jämrade mig i all ynkedom. Dagen har till hundens stora glädje tillbringats i soffan med några gamla Beckfilmer. Linus hoppas säkert att jag är sjuk några dagar till, själv hoppas jag det går över snabbt. Det är inget roligt att mocka åt ett dussin ponnyer när man har hög feber, som tur var fick jag hjälp av mamma.
Di gamle i Djupedalen har givit sig själva en dator i julklapp. Det är förstås en helt ny värld för dem så Cecilia har varit datasupport nästan varje dag. Hon har ordnat både mail- och Facebookkonton åt dem.
Det regnar och blåser i stort sett varje dag, precis som jag antar det gör på de flesta andra ställen. Hästarna ser allt annat än roliga ut när de kommer in om kvällarna, vi har ingen lera men däremot sandjord och det gnor de in i pälsen allt vad de kan. Det är lite lurigt vid sånt här väder för de sparkar upp allt möjligt och stoppar i sig. Härom kvällen trodde jag att Ninette hade ont i magen, men efter 10 minuters promenad var hon som vanligt igen så det var tack och lov falskt alarm.
Nu skall Linus och jag åter bädda ner oss i soffan och dåsa till ytterligare en Beckfilm.
Julafton
24 december
Detta är första gången sedan 2007 som jag är ledig hela julen. Tidigare har jag haft antingen julnattsgudstjänst eller julotta. Stefan är ledig julafton men jobbar sedan två nätter. För min del spelar det ingen roll om jag jobbar på julen, det är ju bra OB-tillägg ;)
Jag var ute i hagen i förmiddags och tog några foton på blöta hästar. De blev förstås inte så roliga men jag fick en bild på Namiras lilla vackra huvud. Jag tog några foton på Eleins mage också men den syntes inte så tydligt. Jag har fortfarande inte hunnit dräktighetsundersöka henne och nu är det bara 4 månader kvar till hon skall föla om hon är dräktig. Jag tvekar fram och tillbaks om vad jag skall tro. Humörsmässigt är hon olik sig från andra år, dock inte sur som hon varit vid sina andra dräktigheter. Istället håller hon sig för sig själv och är lite försiktig, inte för att Elein någonsin har varit bufflig men jag ser ändå en viss skillnad. Jag tycker att hon har mer mage undertill än vad hon brukar ha, men det behöver ju naturligtvis inte betyda att det är en fölunge där inne. Några sparkar har jag inte kännt men i ärlighetens namn har jag inte ansträngt mig för att känna efter heller. Jag funderar på att ta ett urintest på henne så jag vet om jag skall börja vaka i april eller inte.
Jag köpte en ram på Ica Maxi och gjorde ordning ett collage på några av våra djur. Tavlan hängde jag i hallen och det skall bli intressant att se hur lång tid det tar innan Stefan upptäcker den :))
Namira, snart 6 månader
Suddigt foto på vår nya väggprydnad i hallen
Snurrigt
21 december
Tidigare i veckan var vi i Oskarshamn på begravning. Vi är dåliga på att besöka våra släktingar i Småland, men Stefans mormor har vi träffat oftare än de andra eftersom hon ända tills för några år sedan kom till Väring någon gång om året. Nu är den generationen borta men det finns kusiner i vår ålder som är väldigt lättsamma att umgås med även om det går många år mellan gångerna.
För övrigt är allt lika rörigt som det varit den senaste tiden och det beror inte bara på den stundande julen. Det har varit ännu fler begravningar och ännu fler möten, men nu har det åtminstone klarnat hur jag skall arbeta efter nyår och på pappret ser det riktigt bra ut. Om sedan teori och praktik stämmer ihop är en senare fråga.
På hästfronten har det inte blivit så mycket mer än daglig skötsel och pyssel i stallet om kvällarna, det är ju mörkt när jag kommit från jobbet så här års. Hovslagaren har varit ute och verkat allihop och de skötte sig så fint. Ingen har några hålväggar, hoppas torven var orsaken och att mitt byte till spån har hjälpt. Jag vet inte riktigt om jag gillar att strö med spån, det ser ju skitigt ut så snabbt.
Jag har fått ett så fint julkort från Nelson. Han har det så bra i sitt nya hem och har varit ute på riktiga hopptävlingar. Kan det kanske bli ett BRUCH så småningom? Den exteriöra biten har han redan klarat. Utöver att vara tävlingsponny rids han av en liten 5-årig flicka och han är även inkörd. Det är till just sådana här hem jag vill sälja mina ponnyer, det går inte att föda upp ponnyer vars enda användningsområde är att föda fram nya ponnyer. Jag tror på att en ponny som har en god exteriör, goda rörelser och ett trevligt temperament kan användas till allt, det är vi ägare som sätter gränserna. Själv skulle jag gärna ägna mig mycket mer åt bruksaktiviteter och förhoppningsvis kommer mitt nya arbetsschema ge mig tid till det :)
Förra helgen blev jag sittande med mina Shetlandsfotografier en hel kväll. Jag hade framkallat årets skörd som bara var ett 50-tal foton och de är nu insorterade i pärmar. Det är nu totalt 1740 foton och de är sorterade i bokstavsordning. På de ponnyer jag har flera foton på sitter de i tidsordning och det är riktigt kul att se hur de utvecklats genom åren.
Mycket att göra
8 december
Den senaste tiden har det varit så mycket på jobbet att jag blivit helt asocial. När jag jobbat klart och skött om djuren har det varit läggdags. Det brukar lugna ner sig på jobbet efter all helgona men så har det inte blivit i år. Det har varit både allt det vanliga, många begravningar och ännu fler möten än vanligt. Stormen Sven underlättade heller inte tillvaron. I fredags skottade jag så mycket snö att jag blev helt mörbultad. Det blåste så att både jag och snöskyffeln for iväg och det hade varit lämpligt att använda skyddsvisir för all snöyra. När jag gick kvällsrundan med Linus var det så halt att jag slog omkull så nu är jag blå lite här och där. Idag har det snöat igen och när jag var ute slant jag åter omkull och denna gång slog jag i båda knäna och ena höften så nu är jag snart blå överallt.
På det privata planet blir det också en begravning eftersom Stefans mormor dog tidigare i veckan. Hon blev 91½ år och var väldigt dålig den sista tiden. Hon bodde i Oskarshamn så det är en bit att åka över en dag.
Alla djuren mår bra, även Svullo som nu verkar vara frisk från sina pinkeriproblem. Linus har varit hos hundfrisören och trimmats så nu ser han lika stilig ut som en nyklippt Leif G W Persson. Gladiatorerna har fått uppleva snö för första gången men som de Shetlandsponnyer de är så var väl inte det något märkvärdigt.
Det har blivit några fler ljudböcker den senaste tiden. ”En man som heter Ove” var så bra att jag nu lyssnar på ”Min mormor hälsar och säger förlåt” av samma författare, Fredrik Backman. Jag har även lyssnat på två böcker av Katarina Mazetti, ”Berättelser för till- och frånskilda” var sådär, medan ”Tarzans tårar” inte alls fångade mitt intresse så den gav jag upp.
Stackars Svullo
23 november
När jag skickade in fölregistreringarna glömde jag skicka med ansökan om RS-nummer för Fatima. Nu är det gjort och då glömde jag att skicka med Filips pass för könsbyte. Nu får det vänta till nästa gång jag har fölregistreringar att skicka, jag har i alla fall mailat stamboken om att han är valack.
Filip och Hanna är numera sambor och trivs mycket bra ihop, båda två är lugna och trevliga. Det skiljer 1 år på dem men en hel del i storlek. De är väldigt mycket släkt eftersom Hannas far är farfar till Filip och utöver det har de samma morfar. De verkar ha följt sina mödrar när det gäller storlek, Rosa är bara 94 cm medan Hedda är 102.
Härom dagen pinkade Svullo i mammas ena foppatoffel och dagen därpå pinkade han i duschen, han som alltid sagt till när han behövt gå ut. Sedan såg vi att han pinkade väldigt ofta även när han var ute så jag misstänkte urinvägsinfektion och funderade på om tranbärsjuice fungerar på en katt. Det fick bli ett veterinärbesök med Svullo och han visade sig ha blod i urinen som berodde på en infektion i urinblåsan. Nu går Svullo på Metacam i några dagar samt specialfoder för kastrerade katter. Det sistnämnda gillade även de andra fyra så snart är fem katter dyrare i drift än en hel flock Shetlandsponnyer tillsammans.
Jag har lyssnat klart på "Fjärilseffekten" som var jättebra, jag gillar Karin Alvtegens sätt att skriva böcker eftersom det är en form av psykologiska romaner. (Vid 43 års ålder har jag äntligen kommit på vad jag vill bli när jag blir stor - proffessor i kriminologi, men det är ju så dags att komma på det nu...) Jag har börjat lyssna på "En man som heter Ove" och kommit lite mer än halvvägs. Först tvekade jag över om jag alls skulle lyssna på den eftersom det är en så tråkig uppläsare, men Ove är en riktig gnällgubbe så jag måste medge att uppläsaren gör det riktigt bra.
Äntligen klart!
16 november
Äntligen är den andra vinterhagen ordninggjord. Jag tog en semesterdag igår och höll på hela dagen och idag var jag i stallet 8-19. Nu är alla dåliga isolatorer utbytta, ny tråd dragen i hela hagen plus lite annat fix som hör till. I morgon skall stona och fölen gå där, det skall bli skönt att slippa leda dom runt hela stallet morgon och kväll.
Jag gillar att greja med staket, det är rogivande och jag brukar lyssna på böcker under tiden. Den senaste tiden har jag lyssnat klart på flera stycken, bland annat "Den sanna historien om Pinocchios näsa" som väl inte precis är det bästa professorn har skrivit. Bra böcker kan jag läsa eller lyssna på många gånger men den här får det räcka med en gång. Andra böcker jag lyssnat på den senaste tiden är Denise Rudbergs "Bara tre kan leka så" och Cilla och Rolf Börjlinds "Den tredje rösten". Den sistnämnda var precis som "Springfloden" av samma författare riktigt bra och jag hoppas de skriver fler böcker. Härnäst väntar "Fjälilseffekten" av Karin Alvtegen och "Lyckliga gatan" av Liza Marklund. Tänk vad livet skulle vara fattigt utan böcker :)
Farmor
10 november
Igår fixade Mikael och jag med staket men blev inte helt färdiga. Det ösregnade och Mikael fick ha den enda regnjackan jag har i stallet så själv blev jag blöt till och med inuti gummistövlarna. Varför skall det alltid regna när jag är ledig och har tid att göra det jag inte hinner på vardagarna?
Den "stora" flocken är så duktig på att gå lugnt in i stallet och till rätt boxar så jag tror att de får fortsätta att gå ihop i vinter. Stona och fölen får ta den andra vinterhagen för de små yrhättorna Hilde och Namira går överallt utom till sina egna boxar när de skall in. De bor med sina mammor och kommer att få göra det hela vintern, praktiskt med stoföl på det viset :) Det negativa är väl möjligen att jag vill behålla allihop själv...
Jag läste på den Holländska shetlandsföreningens hemsida att fölungarnas farmor, Smevallens Glory, vunnit fina titlar vid en utställning i sitt nya hemland. Jag kan inte holländska men jag tror att hon blivit champion i sin storlek och sedan dagens bästa, vad nu det kan betyda. Bästa sto, Best in Show? Hur som helst så är det väldigt bra :)
Täcket jag köpte till Linus var riktigt bra förutom en liten men väsentlig detalj. Maggjorden gör att Petter-Niklas hamnar innanför så att stackars Linus får pinka i täcket. Här har han gått runt hela byn i tron att han pinkat in reviret på 58 ställen men i själva verket har det varit helt i onödan ;) Som tur är går det att sy om täcket och göra maggjorden lite smalare så är problemet löst.
Hemma igen
3 november
Igår hämtade vi Filip som har varit i Skara sedan i maj. Vi släppte ihop honom med Hanna och det blev väldigt dramatiskt ; ”Jaså, du är hemma igen, då äter vi väl ihop då” tycktes Hanna tänka och så var det inte mer med det. Idag fick han komma ut till resten av flocken (förutom stona och fölen som fortfarande går i sommarhagen på dagarna) och det gick också bra. Det blev lite spring och sedan skulle pojkarna brottas innan de bestämde sig för att äta. Jag funderar på att använda båda vinterhagarna i vinter för det kanske blir onödigt rörigt om 12 ponnyer skall gå in lösa samtidigt. Våra vinterhagar ligger precis utanför stallet så ponnyerna kan fortfarande gå lösa både in och ut så det blir inte mer jobb med det.
Planen var att byta ut eltråd idag men det har hällregnat i stort sett hela dagen så vi struntade i det. Däremot har Stefan lagat en foderlåda och byggt en till åt mig. Jag åkte in till Skövde och köpte bland annat ytterligare två slowfoodnät, det är så bra att ha två omgångar så kan det ena paret hänga i sadelkammaren och torka medan det andra används. Hööks har 15% rabatt på alla reflexer så jag köpte ett reflextäcke som även är ett regntäcke till Linus.
Mikael har haft otur igen. Hans limmade framtand har gått av för femte gången, nu höll den inte ens för att bita i en bit knäckebröd. Någon mer limning blir det dock inte för Mikael råkade svälja den lossnande biten men får vänta ända tills på tisdag innan tandläkaren har tid för honom.
Barnen hade höstlov förra veckan och själv jobbade jag som vanligt massor, precis som alltid den här tiden på året. Nu jobbar jag dessutom varje helg ända fram till advent.
Tävling
1 november
Linus är deltagare i en fototävling på nätet. Gå gärna in i nedanstående länk och rösta på honom, han har nummer 1 :)
http://jackrussellterrier.ifokus.se/discussions/527299478e0e746229000cf0-rostning-ifokushunden-2013?discussions-1
Dagens sanning :)
28 oktober
Socialstyrelsen tillkännagav nyligen en upptäckt av en potentiellt farlig substans i hästars tagel. Substansen Amobacter Equui har kunnat kopplas till följande symptom hos främst kvinnor:
- Minskat intresse för att laga mat, städa och hushållsarbete i allmänhet.
- Minskat intresse för att bära make up, vackra kläder och högklackat.
- Bristande intresse för att spendera pengar på t ex hemmet och bilreparationer före det att ”älsklingen har ny utrustning såsom skydd, sadel, täcke och grimma samt förnödenheter som hö, kraftfoder och diverse tillskott.”
Amobacter Equui leder ofta till att infekterade personer tillbringar många timmar hemifrån och vidare till utmattning vilket kan leda till minskad fysisk kontakt med andra människor, i synnerhet äkta män/makar.
Amobacter Equui är starkt beroendeframkallande och jakten på ytterligare objekt med tagel kan leda till flocktänkande likt chipsreklam ”du kan inte bara ha en”.
Observera! Om du kommer i kontakt med kvinnor infekterade av denna substans, var förberedd på att prata om hästar i timmar.
Socialstyrelsen varnar: Hästar är dyra, beroendeframkallande och kan påverka kvinnors goda omdöme.
Ovanstående hade maken hittat på nätet och det känns ju skönt att jag äntligen fått en diagnos på mina symptom som troligen är obotliga ;)
Ljudböcker och hästhagar
27 oktober
Idag har jag fått hjälp av Mikael med att byta ut och räta upp stolpar i vinterhagen. Han är mycket längre än mig och slipper stå på en pall som jag får göra. Nästa moment är att byta ut elrepen till slät tråd men det får bli nästa helg och det klarar jag själv.
Jag brukar alltid storstäda stallet strax före installningen på hösten och i år gick det extra lätt. Jag fick låna en industridammsugare av min bror så det gick säkert tre gånger så snabbt och jag att slapp hosta och nysa.
Fölungarna blev chippade för en tid sedan. De fick beröm för att de var så välhanterade och jag fick frågan om jag har suttit i hagen hos dem hela sommaren ;) Hovslagaren har också varit ute och även där blev det beröm: ”Det är roligt att du har så bra ordning på dina hästar” sa han. Det är ju förstås jätteroligt att höra. Jag är noga med att mina hästar uppför sig ordentligt och särskilt viktigt är det att de gör det när hovslagaren kommer eftersom bra hovslagare sannerligen inte växer på träd.
Den här veckan har jag hunnit med att lyssna klart på två ljudböcker medan jag kört löv. Titlarna minns jag inte men båda är skrivna av Helene Tursten och handlar om polisen Irene Huss. Den författaren har jag nästan lyckats missa men nu har jag varit på biblioteket och hittat ytterligare en bok av henne. På Biblioteket i Skövde har de en Mediejukebox, en fiffig maskin där man kan plugga in sin Mp3 eller USB-minne och ladda ner böcker, film och annat. Boksortimentet är inte så färskt men jag hittade några jag ville lyssna på. Jag hittade även ”Pinocchios näsa” på vanlig Mp3 och lånade den också. Min favorit G W skriver nämligen som han pratar så jag föredrar att lyssna på hans böcker istället för att läsa dem.
I veckan har det utlovats mycket blåst, det är tydligen Gudruns släkting som väntas på besök. Usch, jag tycker inte om blåst men nu har vi åtminstone nytt tak på huset så då skall jag väl inte behöva oroa mig över att det skall blåsa av. Det enda bra med den kallare årstiden är att hunden vill ligga och sova under täcket igen :)
Fölbus, Namira är tuffast :)
Vinter
20 oktober
Nu är vintern kommen hos oss för i fredags fick resten av hästarna komma in på nätterna. Hedda har tyckt det varit dags i flera veckor men eftersom det varit varmt och torrt har de fått vara ute. Nu är det utlovat massa regn och då sover jag bättre om jag vet att hästarna kan ligga torrt. Den enda som inte är inne är Filip som fortfarande är på bete i Skara. Både han och beteskompisen kastrerades för en dryg vecka sedan och såren bör väl läka innan vi släpper in dem i nya flockar. Fast Filips sår ser så fint ut att man knappast kan tro att han är nykastrerad.
Den här vintern har jag valt att ha spån som strö. Efter förra vinterns alla hålväggar vågar jag inte chansa med torv igen. Eftersom så många hästar fick det samtidigt kan det bero på någon bakterie som funnits i det ena torvpartiet, men det är förstås inget vi vet säkert.
Fölen är nu 5 resp knappt 4 månader gamla. Det syns inte så stor skillnad på dem längre och Namira blir finare för varje dag som går. Jag har hela tiden hållit Hilde som den bästa men nu är de likvärdiga. Båda två är jättetrevliga att handskas med men så har de ju väldigt snälla mammor.
Elein är ännu inte dräktighetskontrollerad, jag har så mycket på jobbet så det får vänta till det lugnat ner sig om någon månad. Hon är väldigt rund men det kan ju bero på en god betessommar ;) Men jag tycker att hon är tjock på ett annat vis än hur hon brukar se ut och om hon är dräktig har hon redan kommit 5 månader på väg, d v s snart halva tiden. Rosa var lite knepig för en tid sedan så vi skall ta ett blodprov även på henne för att ta reda på om hon fortfarande är dräktig.
Jag håller på att läsa G W:s bok ”Den sanna historien om Pinocchios näsa”. Det går faktiskt lite trögt och anledningen till det tror jag är att Lars-Martin Johansson inte finns med eftersom han dog i ”Den döende detektiven”. Istället är det Evert Bäckström som har huvudrollen och han är ju spännande på sitt vis. Den här boken är inte dålig men jag tror inte att jag kommer att läsa om den. Jag har lyssnat på ”Den tredje rösten” av Cilla och Rolf Börjlind och den var precis som den första boken i serien riktigt bra. Nu har jag börjat lyssna på Denise Rudbergs senaste bok men typiskt nog krånglar min alldeles nyinköpta CD-spelare och hoppar som den vill mellan kapitlen. Det är mycket bättre med böcker på Mp3 men tyvärr har inte biblioteket så många av det formatet.
Ny hemsida
16 oktober
Som ni kan se har det fått bli en helt ny hemsida. Det är nytt på de flesta sidor så välkomna att titta runt :)
Det har gått så lång tid sen den senaste uppdateringen så jag avstår från att ens försöka komma ihåg vad som hänt sen sist.
Det kom ett brev...
13 september
Numera är det inte så ofta det kommer post med handskrivna kuvert. Det gjorde det igår och visade sig innehålla en rabattcheck på 500:- gällande en försäkring hos Agria. Det var Hilde som vann detta pris när hon blev Champion föl på Riksen. Tack för det Agria och SSS, det var en riktig överraskning :)
I måndags var jag hos Carin i Skara. Vi flyttade Disco och Filip från sommarhagen hem till Carin där de får gå tills i kväll då jag skall hamta dem. De får övernatta i Djupedalen och åka med oss till Vartofta i morgon. Efter utställningen skall de tillbaks till Skara så länge vädret tillåter. Då väntar även kastrering för de båda lyckligt ovetande grabbarna.
Vartofta i morgon med 5 ponnyer. Vardagsmat för många men inte för mig som bara brukar ta med max 2. Jag har tagit semester i 3 dagar för att hinna med allt och för tillfället har jag koll på läget. Jag har ännu inte bestämt om jag skall anmäla till Dingle, jag tror jag väntar och ser om jag överlever helgen först ;)
För en tid sedan fick jag ett mail från webhotellet jag använder till denna hemsida. I höst kommer det format som används på sidan inte längre att stödjas vilket innebär att jag måste hitta ett annat alternativ om jag vill behålla någon form av hemsida. Om min nuvarande hemsida försvinner eller slutar att uppdateras är alltså detta orsaken.
Linus håller full koll på alla katter i grannskapet. Nu har han fått ytterligare en individ att kontrollera eftersom han igår hittade en grävling i vår trädgård. Grythunden i honom vaknade direkt och nu förstår ju jag vad det är han är så intresserad av när vi är ute och går på vissa ställen.
Nu är pausen slut, dags att tvätta hästar. Det skall bli intressant att se om mitt schema håller idag och om de jag gett instruktioner gör som de fått order om ;)
Uppsamlingspremiering
9 september
Efter många om och men kom vi iväg på uppsamlingspremieringen med Fatima. Tidigare i veckan hade jag bestämt mig för att inte åka eftersom jag tyckte hon såg tråkig ut. På fredagskvällen tänkte jag att vi åtminstone kunde bada henne och se hur hon tog sig ut då. Det var premiärbad för Fatimas del och ingen ville hålla i henne så det slutade med att jag både höll och badade henne själv. Vi får stå ute i trädgården med en slang dragen från en dusch i husets källare så det är lite primitivt. Det blev lite hopp och skutt men gick för övrigt ganska bra och efter badet såg hon riktigt fin ut. Efter att ha fått goda råd av Monika och Lasse bestämde jag mig för att åka.
Fatima är snäll och lätt att ha med sig. Visningen kändes bra, vi fick gå några extra vändor i skritt och det brukar betyda att det står och väger mellan två poäng. Jag tror det var 10 standardston i Fatimas klass varav de fem främsta fick diplom. Fatima kom på sjätte plats med raden 98778=39. Det är jag väldigt glad över och kritiken löd: "Utmärkt rastyp, feminin. Vackert huvud, bra bål och överlinje. Något tåvid fram och hjulig bak. Stel bak i skritt. Vägvinnande trav."
Fatima har varit stel i skritt en tid och förmodligen beror det väl på att hon växer, hon är ju långt ifrån färdig. De båda 7:orna var jag beredd på men desto mer oväntat och glädjande var 8:an i trav. Hemma har hon inte travat så bra,, undantaget när jag varit ute i skogen och sprungit med henne. Nu vet vi att hon kan trava riktigt bra och det är ju bättre att hon visar det borta än hemma ;) Fatima var den enda i vår klass som fick 9:a på typ och känns ju förstås jättebra att en ponny av brittisk typ verkligen blir belönad för sin utmärkta typ. Ett annat glädjeämne är att hon fick omdömet "visad i ett utmärkt skick". Istället för att gräma mig över att det var ett poäng från diplom gläds jag över att Fatima fick så fina poäng på typ och trav. Detta bådar gott inför framtiden för hon kommer ur sena linjer som bara brukar bli bättre med åren. Fatima mätte 95/14, alldeles perfekt storlek tycker jag.
Det blev en kort premieringsdag, jag var hemma redan vid 13-tiden. Trots det var jag så trött att jag vilade middag flera timmar. Jag sov så dåligt natten före, det gör jag alltid när jag skall visa hästar. Dessutom väckte Linus mig kl 3.30 och ville ut på förmodlig friarstråt eftersom Selma länge bort på gatan löper och var väldigt kärvänlig dagen före.
Förra helgen var det utställning i Karlstad. Det kändes skönt att lämna hästarna hemma eftersom jag då slapp att bada dem ute i trädgården mitt i ösregnet på fredagen ;) Istället hade jag rena lyxlivet, i Karlstad blir ju utställarna bjudna på mat och dessutom behövde jag inte ens köra dit själv eftersom jag åkte med Monika och Lasse. Stort tack för det :) Det var inte så många släktingar med men Lyricdottern Show Girl vann sin klass och blev sedan BIS 3:a. Anette och Rogers Prunella kommer ur samma stostam som Hedda och hon belönades med guld och kom trea i sin klass. Almnäs Tromb blev BIS och hans mormor är helsyster med Heavenlys mamma.
Härom dagen kom katalogen till Vartoftautställningen. Jag må vara en väldigt konservativ människa men jag gillar när katalogen kommer på posten så jag kan läsa den i lugn och ro före utställningen. Det är nästan halva nöjet tror jag. Jag har anmält hela Ninettes familj till Vartofta, de som finns hos oss vill säga. Det är Ninette själv, döttrarna Rosa och Namira samt barnbarnen Fatima och Filip. Tre generationer med andra ord och det är mest en kul grej, vi har ju så nära till Vartofta.
Vi har transporttränat Ninette och Namira. Jag brukar göra det med föl och unghästar så de har en positiv upplevelse när det är dags att åka på utställning. Båda två klev på direkt och vi körde en sväng, upp till första rondellen där det är lätt att vända hemåt igen. Vi lastade av och på en gång till utan problem
Båda våra barn har bytt skola nu i höst. Cecilia har börjat högstadiet och Mikael samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet. Förra veckan var vi på två föräldramöten. Det känns väldigt skumt att den klassföreståndare jag hade på högstadiet nu är mentor för Mikael. Ännu konstigare är att människan ser precis likadan ut nu som för 27 år sedan då jag gick ut 9:an.
Fortfarande i glädjechock :)
30 augusti
Riksen, vad skall jag säga? Jag tycker att Hedda har varit finast de två åren hon haft föl och trodde att hon skulle kunna få bra poäng men att hon skulle bli Reserv BIS i denna hårda konkurrens hade jag inte en tanke på. Av den anledningen var jag inte nervös på hela dagen, jag tyckte visningen kändes bra och att vi inte kunde gjort det så mycket bättre. Hedda var också väldigt pigg och med ett självförtroende hon inte haft förut och det gör förstås mycket för helhetsintrycket. Egentligen är det Cattis Öhmans förtjänst att det gick så bra :) Det är nämligen tack vare Cattis vi har Hedda. Om inte hon hade frågat Maria på Junibacken om hon kunde tänka sig att sälja Hedda till oss hade det aldrig blivit någon affär, för själv hade jag aldrig vågat fråga. Tack Cattis för att du tog tag i saken den där gången för snart sex år sedan :) Hilde har jag varit kär i från första stund och eftersom hon vuxit väldigt jämnt och rör sig bra trodde jag nog att det kunde gå hyfsat för henne. Det visade sig att hon tyckte utställningar var jättekul och travade lika bra som hemma och belönades med en 9:a. Hilde var lika pigg hela dagen, undrar var den fölungen hittar all sin energi. Även Hedda fick en 9:a i trav och det har hon bara fått en gång tidigare, det var när hon fick diplom som 3-åring. Denna gång fick hon väldigt mycket beröm för sitt vackra välmejslade huvud och välmusklade armbågar. Det där med armbågarna var extra roligt för det har Monika Gerth lärt mig att det är väldigt viktigt för annars ser benen ut som om man har stuckit in en pinne i varje hörn. Sedan var det ju förstås väldigt roligt att det var Skärgårdens sto Unique som vann BIS eftersom Johanna är en av de Shetlandsvänner jag har mest kontakt med. Tyvärr träffas vi inte så ofta eftersom det är 40 mil mellan oss. Domarna sade massa fina saker om Unique och Hedda, bland annat att de är av internationell klass. Att bli Reserv BIS på en Riksutställning med över 100 deltagare är otroligt stort för mig. Dessutom blev Unique och Hedda historiska. Jag har letat i Riksresultaten sedan 1987 och aldrig tidigare har två fölston gått i topp. Detta resultat kommer jag njuta av länge, det kanske aldrig inträffar igen.
Till helgen är det utställning i Karlstad och jag anmälde Hedda och Hilde även dit men de får stanna hemma eftersom Mikael fått förhinder och inte kan följa med. Nu har han dessutom blivit sjuk så det hade inte blivit någon utställning ändå för vår del. Uppriktigt sagt gör inte det ett dugg, jag är så glad över Riksresultatet så nu kan Hedda få stanna hemma några år innan vi fortsätter vägen mot vårt mål som är Super-SUCH.
Min utställningslust har inte vaknat förrän nu och jag har nog kommit på varför. När jag ställde ut New Forest fanns det en enda utställning om året och den var alltid i augusti. Jag lever förmodligen kvar i gamla tider för nu har lusten vaknat och jag har anmält fem ponnyer till Vartofta. För tillfället har jag allt under kontroll så jag har stora förhoppningar om att vi skall lyckas få med oss alla fem dit. Jag tror faktiskt att jag skall anmäla en ponny till Dingle också.
Namira har fått träffa hovslagaren för första gången och var jätteduktig. Ärligt talat var det grimpremiär samtidigt, men det gick ju bra ändå.
Förra veckan blev jag 2000:- fattigare fortare än jag hann blinka. Jag råkade nämligen köra i 39 km på en 30-sträcka. Bara att gilla läget, jag kan ju inte skylla på någon annan eftersom det var jag själv som tryckte på gasen. Hoppas nu bara att jag lärt mig något av detta misstag.
Jag avslutar med några foton från Riksen, tagna av Frida Erixon.
Ultraljud
22 augusti
Rosa är idag konstaterad dräktig med Elitpremierade Almnäs Etapp RS 305 :) Vi hoppas allt går bra så att Rosas tredje avkomma föds runt midsommar nästa år. Elein skall dräktighetsundersökas via blodprov om några veckor. Om hon också är dräktig har hon nu passerat dag 90 och det blodprov som skall tas går att utföra från dag 110.
SSS Riks 2013
19 augusti
Igår var Mikael och jag på Riks i Köping med Hedda och Hilde. Det gick alldeles fantastiskt bra, jag tror faktiskt att jag fortfarande befinner mig i chock och att det inte riktigt har gått in ännu. Hilde vann sin klass och blev Champion föl med 88889=41 poäng. Hedda kom tvåa i sin klass, rekommenderades vidare till BIS-ringen och där slutade hon som Reserv Best in Show med 99889=43 poäng endast slagen av Skärgårdens fina sto Unique of Shetlane. Två ston med föl i topp, det händer inte så ofta :)
Jag får nog skriva mer om detta en annan dag eftersom jag för tillfället känner mig lite förstummad. Jag är inte van vid att vinna så fina titlar, det var inget jag ens vågat hoppas på i så stark konkurrens och med över 100 deltagare. Vill åtminstone passa på att tacka för alla grattis vi fått :)
Igår orkade jag inte fotografera ett enda foto men eftersom hästarna fortfarande såg fina ut fick jag hjälp av Stefan och Cecilia idag istället.
Vandring i vackra Valle
14 augusti
Idag har hela familjen Wadman varit ute och vandrat. Vi gick runt Flämsjön som ligger några mil hemifrån i väldigt naturskönt landskap. Jag hade med min lilla kamera och här kommer några bilder från dagen.
Många turer mot Skara
11 augusti
Jag har haft semester i 2 veckor och redan hunnit med två stuteribesök, precis så här skall en semester i min smak vara :) Härom dagen var jag hos Monika och Lasse på Rosenhaga och tittade på Shetlandsponnyer (och lite travare) i fem timmar. Eftersom jag har unghästar efter tre olika Rosenhagahingstar är det förstås extra intressant att komma dit. Jag har även ston ur Roxettelinjen och Ninette är e. H Erik Viking så det finns mycket att jämföra med. Det fanns naturligtvis massor med trevliga ponnyer och favoriten bland stona blev nog ett sto jag gillade redan som treåring, både för hennes exteriör och för stammens skull. Det handlar om Rosenhagas Susan e. Lakris u. Rosenhagas Margo e. Hormesta Erik Viking u. Furunäs Benita. Nu har jag ju för all del redan den stammen fast i lite omvänd ordning: Fatima e. R Lyric (e. Lakris u. F Benita) u. J Four Roses e. F Jotex - H Erik Viking. Tack för en jättetrevlig kväll och god fika :)
Dagen före var jag också i Skara, men då för att få Filip verkad. Denna gång var vi fyra stycken som motade in honom i ett hörn och då fick vi tag på honom. Filip är inte det minsta rädd, när han väl är fast är det inga problem och det gick utmärkt att både lasta, verka och träna uppvisning med honom. Jag tycker att Filip har blivit riktigt fin, det har hänt mycket på några månader. Men det allra bästa är att han är så snäll, den i mitt tycke viktigaste egenskapen hos en Shetlandsponny.
I fredags åkte jag inte riktigt ända till Skara utan bara till Skålltorps ridskola i Axvall. I samband med Skara Hästivalen gick det nämligen att boka skogsturer till häst och eftersom det nog är 5 år sedan jag red var jag riktigt ridsugen. Det fanns tre stora hästar att välja på och jag kände förstås inte till någon av dem så det var bara att ta en. Det blev en 16-årig Irlandsimport, ungefär 7 nummer för stor för mig. Det var precis så jag nådde upp att sadla och spänna gjorden. När jag skulle sitta upp fanns det som tur var en pall till hjälp. Vi var 7 ekipage som red en skogstur på 1 timma med både trav och galopp. Att rida är nog ungefär som att cykla, har man en gång gjort det kommer man snabbt in i det igen. Det var härligt att rida:) När barnen flyttat hemifrån vill jag ha en ridhäst igen, men då får det bli en i passande storlek, en D-ponny räcker gott för mig. En isabellfärgad Connemara skulle väl bli en fin färgklick bland alla mina svarta shettisar :) Eller kanske en Haflinger som ju alltid är fuxar.
I lördags åkte jag till Shetland Västs utställning i Nossebro. Jag hade ingen häst med utan hade lovat att fotografera. Min favorit för dagen var (som vanligt) Furunäs Nelson som hade dagens absolut bästa trav. Det var intressant att titta på fölen och det fanns ingen som Hilde. Om det är bra eller dåligt vet jag inte ;)
Idag tog jag ännu en tur åt Skarahållet, nämligen till Hästivalen på Axevallatravet. Den var en riktig besvikelse måste jag säga, efter en halvtimme åkte jag hem igen. Undrar om jag valde fel dag eller om det inte fanns mer att titta på de andra dagarna heller. Inget ont som inte har något gott med sig, Linus tyckte åtminstone det var kul ;)
I kväll har vi lasttränat Hedda och Hilde som skall på utställning till helgen. Hilde klev på riktigt duktigt men när hon skulle av tog hon ett jätteskutt och det är ju inte så bra. Vi skall träna lite till och även provåka så inte de 20 milen till Köping blir Hildes första resa. Hedda går i en klass med jättefina ston, hälften av dem är BIS-vinnare sedan tidigare. Det är bra, då är det ingen skam att gå sist ;)
Rosa har inte brunstat om så vi hämtar troligen hem henne i slutet av veckan.
Premiering och stuteribesök
2 augusti
Igår var jag i Uddevalla på sommarpremiering. Sju treåriga Shetlandsston visades, fem fick diplom och de andra två hamnade i klass I. God kvalitet med andra ord. Min personliga favorit var Kaprifolens Pandora som var ett sto helt i min smak, men så har hon ju också Furunäsmöderne och dessa ston tycks jag alltid fastna lite extra för. Efteråt följde jag med Anette och Roger hem till Giljan för att titta på ponnyer. Det är egentligen mycket intressantare att titta på hästar som går helt naturliga i en hage än att se dem tillfixade på utställning. Alla ponnyer var fina och tillgivna. Tack för en trevlig dag och god pizza :)
På hemvägen hälsade jag på Filip men har var inte det minsta tillgiven, jag fick inte ens tag i honom. Men jag såg ju att han mådde bra och jag fick nöja mig med det. Snart är det dags att verka fötterna på honom så då måste vi få tag i kraken.
I kväll har vi tränat Hedda och Hilde som skulle få lite övning inför Riksen. Hilde gick jättebra i både skritt och trav men jösses vad svårt det är att ställa upp en fölunge. I sista minuten har jag anmält till Karlstad så nu är det bara att hoppas att jag kan byta bort min jobbardag. Efter nyår skall vaktmästarna omorganiseras och enligt vad cheferna säger kommer det då inte att ingå några helger alls i min tjänst. Det låter toppen tycker jag, men jag vet inte om jag vågar tro på det.
Premiering x 2
29 juli
I helgen var det sommarpremiering på Uddetorp och jag var där båda dagarna. På lördagen hjälpte jag Agneta att visa ett sto och på söndagen satt jag och Linus stilla i en stol hela dagen, ett mycket bra sätt att inleda tre veckors semester på :) Min favorit bland Shetlandsstona blev ett fantastiskt fint litet 2-årssto e. Perigueux v. Isala u. Furunäs Irene. Hennes halvsyster e. Furunäs Jotex gick igår etta i 3-årsringen med 42 poäng och blev senare dagens bästa ponnysto. För att som vanligt kommentera övriga släktingars resultat så erhöll en Lyricdotter 42 poäng på lördagen medan en annan fick 39 poäng bland treåringarna som visades på söndagen. Anette, Roger och Astrid från Giljan kom till Uddetorp och Linus blev väldigt förtjust i Astrid. Han gillar lurviga, mjuka tjejer som han inte får skäll av ;) Efteråt följde de med och tittade på mina hästar och det blev en mycket trevlig eftermiddag.
Nu har jag som jag skrev ovanför börjat min semester och det har nog aldrig känts så välbehövligt som i år. Den senaste tidens värme har gjort att jag inte orkat med så värst mycket mer än jobbet och djuren på vardagarna. Jag jobbar ju ute hela dagarna och är tyvärr dålig på att både äta och dricka när det är varmt. Men det är ju märkligt, jag har längtat efter semestern i många veckor och ändå har jag bara velat runt hela dagen och känt mig rastlös. Det kanske stämmer att det behövs någon vecka för att varva ner.
Jag har anmält till SSS Riks som går i Köping. Det blev Ardennerfölet med mor :) När man visar gallston får man ofta frågan varför stona inte har föl så därför tycker jag det är roligt att ta med dem när de har det. Dessutom har ingen av årets Riksdomare någonsin dömt Hedda förut och det är ju också intressant. När det gäller Hilde är jag mest nyfiken på vad det blir för omdömen på benens grovlek, det är nämligen det jag själv gillar allra bäst med mitt lilla Ardennerföl. Hur hon ser ut för övrigt har jag ingen aning om eftersom hon har päls som en björn. Karlstad är en riktig favoritutställning och jag har varit där varje år vare sig jag haft häst med eller ej. I år jobbar jag olyckligtvis men jag skall nog anmäla ändå och chansa på att jag kan byta bort dopet mot en högmässa. Det blir en bra affär för den som byter med mig så det skall nog inte vara helt omöjligt.
Numera är det nästan bara fölen som hamnar på bild. Jag har länge bett min strängt upptagna sommarlovslediga dotter om hjälp att fotografera ungstona och idag hittade hon äntligen en lucka i sitt pressade schema så att vi åtminstone hann med att fotografera den ena. Det blev Fatima som även fick gå en promenad. Efter att ha försummat henne och inte kunnat vara med på helgens premiering måste jag nu prioritera henne så hon kan vara med på uppsamlingen i september. Då hoppas jag även att hennes långa, tråkiga brunster skall ha lugnat ner sig så att hon kan tänka på annat än att gå runt och skvätta åt alla andra hästar.
Härligt med två
22 juli
Hilde och Namira har nu fått tillstånd av Ninette att leka med varann. Det tog lite tid för Ninette som inte haft föl på fem år var väldigt rädd om sin fölunge. Hedda kör däremot med fri uppfostran och Hilde verkar mest ha sin mamma som mjölkbar. Det är häftigt att se fölen ihop, en liten näpen och en stor och lurvig.
Fortsatt mycket jobb och all ledig tid går åt att byta staket. Fölstonas nya hage är klar och de skall få gå dit inom kort. Den andra flocken fick ny hage ikväll, den skall utökas ytterligare så fort jag hinner. Fatima är anmäld till premiering i helgen men hon skall flyttas till uppsamlingen för jag har inte haft tid att förbereda henne som jag vill.
Vi har fått rapport om att Rosa är betäckt och på väg ur brunst. Eftersom vi åkt så långt får hon stanna kvar tills nästa förväntade brunst, som vi förstås hoppas uteblir ;)
Fölfoton
17 juli
I brist på annat att berätta eftersom jag bara jobbar för tillfället kommer här ett foto på stona med sina föl :)
Sju vanliga arbetsdagar och två bröllop kvar, sedan är det äntligen tre veckors semester!
Skiftombyte i fölfabriken
10 juli
I helgen mötte jag upp Johanna och Magnus i Köping och växlade hästar. Jag hade med deras Pärlan och de kom med min Elein. Smidigt att kunna samordna resorna så vi kunde åka halva vägen var. Elein har varit på Skärgården sedan i april och såg jättefin ut. Om hon är dräktig vet jag inte, hon har gått runt 50 dagar efter sista brunstdag och skall kollas via blodprov eftersom hon inte tycker om att ultraljudas.. Tack snälla Johanna och Marie för allt arbete ni lagt ner på Elein :)
Elein hann knappt mer än att komma hem förrän nästa sto åkte bort i samma ärende. I år reser våra ston långt till sina kavaljerer, Elein åkte drygt 40 mil enkel resa medan Rosa "bara" åkte 25 mil. Tur jag har hästar så jag får se mig om i landet.
Härliga djur :)
5 juli
En vecka går väldigt fort, särskilt när man som jag har semester. I måndags bärgade vi hösilage och nästa projekt är att byta staket runt delar av en vall som inte betats sedan vi hade nötkreatur. Det innebär att det är stängslat med taggtråd eftersom det var det enda som höll tjurarna kvar i hagen. Jag har påbörjat detta arbete men det tar längre tid än jag trott och på måndag börjar jag jobba igen så jag får fortsätta på kvällarna. Jag skall ha ytterligare tre veckors semester men det är inte förrän i augusti.
Allt är bara bra med lilla Namira. Det slutade rinna mjölk ur näsan på någon dag och att sånt förekommer är vanligare än jag visste. Hovslagaren var ute hos oss igår och hans SWB-föl hade det runnit på i en hel vecka. Nu har vi fått fyra stoföl av fem födda föl de senaste åren. Det medför ett angenämt problem, jag vill ha kvar dem alla :) Av den anledningen kommer vare sig Hedda eller Ninette att betäckas om i år.
Äntligen två!
30 juni
Ända sedan 2009 har vi försökt att få fler än ett Shetlandsföl per år. Första året resorberade Hedda och därefter är det Elein som inte velat bli dräktig. I fredags fölade Ninette så nu har vi efter flera års väntan äntligen två fölungar :) Det har vi bara haft en enda gång tidigare och det var 1995 då Nimitz och Natischa föddes den 28 maj med en timmas mellanrum. Ninette hade en snabb och okomplicerad fölning och blev inte ens svettig. Jag kom ut 00.05 och då låg hon ner. Några minuter senare var fölungen ute och jag gjorde hål på säcken. Trots den lätta fölningen har det varit lite oroligt eftersom det lilla stofölet rosslade en del och det var även svårt att veta om hon diade ordentligt. Jag var därför uppe med 1½ timmas mellanrum hela natten och kollade till henne. Till sist kom hon på att hon måste vrida huvudet lite åt sidan för att komma åt spenen rätt. När hon diar rinner det ut lite mjölk ur näsborrarna och det oroade mig också. Men efter att ha pratat med goda vänner som varit med om samma sak känner jag mig lugnare. Det kan vara så att fölet inte hinner svälja undan och då rinner överflödet ut genom näsan. Rosslandet försvann under dagen och alla funktioner verkar fungera som det ska, förmodligen är jag väl en hönsmamma som oroar mig i onödan ;) Fölungen har hela tiden varit pigg och alert och idag har det inte kommit ut så mycket genom näsan. Eftersom jag var tvungen att pyssla så mycket med henne igår är hon redan tam. Ninette som inte haft föl på 5 år är en väldigt bra mor och har slickat ungen så den är alldeles sammetslen :) Eftersom jag döper fölen på moderns begynnelsebokstav skall fölet ha ett namn på N. Jag har redan haft Nikita så flera N-namn är redan förbrukade av hennes barn och barnbarn. Det bästa namnförslaget kom Mikael med så fölet får därför heta Djupedalens Namira. Namira är en karaktär i spelserien The Elder Scrolls som Mikael spelar.
Hilde blev plötsligt väldigt stor när Namira föddes, men så har hon ju förstås hunnit bli 6 veckor gammal. Namira ser ut som de Shetlandsföl vi brukar få medan Hilde ser ut som en Ardenner :) Jag är väldigt glad över mina båda föl och hoppas att allt skall gå fortsatt bra. Jag tycker alltid det känns lite osäkert den första tiden.
25 år sedan
15 juni
Ninette står nu inne på nätterna, inte för att hon ser färdig ut men för säkerhets skull. Ungstona turas om att vara med som sällskap så att hon slipper vara ensam. Ninette är en väldigt mild och snäll ponny som aldrig gör något väsen av sig. Jag släppte in henne till Hedda och Hilde men Hedda var inte så snäll så Ninette fick flytta tillbaks flocken igen. Jag tycker inte att hon skall behöva bli jagad med sin stora mage :( Hoppas det fungerar bättre när stona har varsitt föl att ta hand om.
Hilde blir bara rundare för var dag, maken till fölunge har jag aldrig haft, Hedda har nog grädde i juvren. När jag valde Gladiator till Hedda var förhoppningen att få en mindre avkomma med lite grövre ben. På den punkten verkar det än så länge blivit som jag önskat. Hilde är väldigt showig och travar runt i hagen med härliga bakbensrörelser. Däremot har hon för tillfället väldigt kort och grov hals men eftersom båda hennes föräldrar har sina starka sidor just där (Hedda har fått 10 poäng på HHB) hoppas jag att halsen kommer bli smidigare med tiden. Bakdelen är också rejäl, en riktig Ardennerrumpa :)
Idag för 25 år sedan föddes mitt allra första föl, Nina e. Sweet Reclaim xx u. Nikita. Förhoppningen var att hon skulle bli en liten stor häst, men hon stannade på 146 cm så jag red in henne och sålde henne. Hon deltog senare i SM i fälttävlan. Som många tävlingsponnyer såldes hon vidare och jag tappade kontakten med henne och jag tror knappast att hon fortfarande är i livet.
Stackars Eros
9 juni
Det är synd om Eros. Fatima är brunstig och lämnar honom inte i fred. Eftersom Eros kastrerades redan som 1½-åring har han aldrig fattat detta med ston och är bara besvärad av att bli uppvaktad. Fatima å sin sida blir mäkta irriterad över den trögfattade Eros som inte besvarar hennes inviter. Jag undrar om inte Fatima har hakat upp sig för jag tycker hon haft en väldigt lång brunst. Hon sprätter med bakbenen som en anka och är allmänt vimsig.
Förra sommaren var Rosa så fet att det inte gick att ställa ut henne. Hon fick därför gå i 11 månader med sin fölunge och då gick hullet ner. Hon var inte mager men heller inte i utställningsskick. Efter en månad utan fölunge är hon riktigt fin igen och jag hoppas att hon inte blir lika fet denna sommar. Jag redde ut hennes man idag och passade på att ta några foton. Eller rättare sagt, jag höll hästen och mamma fotograferade medan jag instruerade vilken knapp hon skulle trycka på. Det är nämligen ett helt företag att få uppställningsbilder på våra hästar eftersom jag inga medhjälpare har. Mamma kan vare sig ställa upp hästar eller ta kort och när hon ändå måste hjälpa till slutar det oftast med att vi blir osams ;) Cecilia kan båda sakerna men hon har aldrig tid. Ibland önskar jag mig en snäll medhjälpare som både kan ställa upp hästar och ta kort och som dessutom gör precis som jag säger. Finns det sådana människor?
Utflykt
8 juni
Jag hade anmält Hanna till utställningen på Rockelstad men bestämde mig för att stanna hemma. Det är så mycket på jobbet just nu och hennes klass skulle gå strax efter kl 9 vilket betydde att vi skulle behöva kliva upp mitt i natten för att hinna dit i tid. Lusten till det ville inte infinna sig så då struntade vi i att åka. Istället putsade jag fönster, inte lika roligt som att åka på hästutställning men eftersom det var på jobbet fick jag ju betalt :) Dessutom var det skönt att få undan en del av fönsterputsningen eftersom det är så mycket att göra utomhus den här tiden.
Lilla Hilde är så fin, rund och god med pyttelitet huvud och korkskruvslockar i manen:) Jag kan sitta i hagen hur länge som helst och titta på henne. Hon var tam redan vid födseln och vill bara bli kliad. När jag slutar klättrar hon upp i knät eller vänder rumpan till så det gäller att passa sig. Ninette har drygt tre veckor kvar av sin dräktighetstid men jag tror att hon kommer att föla tidigare. Det dröjde länge innan hon såg dräktig ut men nu finns ingen tvekan. Jag har bestämt mig för att inte betäcka om Hedda och Ninette i år, jag tycker inte det är så roligt att lämna iväg dem när de har föl vid sidan.
Cecilia har fyllt 13 år och i samband med det åkte vi på en liten utflykt. Cecilia är väldigt förtjust i Lamadjur och påstår att hon skall flytta till Peru och bli Lamauppfödare. Hennes farmor hade därför ordnat ett besök hos Ulla Boström för att titta på hennes Alpackor som ju är släkt till Lamadjuren. Ulla och hennes familj har även Stuteri Cavallo där de tidigare födde upp främst Arabhästar men även Welsh och Shetland. Package of Marshwood fanns hos dem och eftersom han var far till Lakris finns han i stammen på våra unghästar. Package är död sedan länge, men hans son Cavallos Mister Package finns kvar och används som ridponny. Numera bedrivs det inte så mycket hästavel längre utan det är barnbarnens ridning som står i fokus. Den ena av dem har kvalat till SM i hoppning med sin ponny. För att återgå till Alpackorna så fanns det ganska många i flocken vi tittade på. Hittills hade ett föl fötts och vi fick lära oss massa saker om dessa djur. De är dräktiga i 12 månader och har få komplikationer i samband med fölning. Det verkar också väldigt lätta att fölvaka, Ulla berättade nämligen att de aldrig fölar på natten och har det inte blivit något vid 13-tiden blir det inget den dagen. Det beror på att Alpackaföl i vilt tillstånd måste kunna följa sin mor på natten och därför föds de på dagen så att de är redo att följa modern när natten kommer. De har ett kuttrande läte som låter väldigt rogivande. Ulla ställer ut sina Alpackor och hade nyligen varit på Riksutställning med elva 1-åringar. De hade vunnit flera championat och massor med andra priser. Det var en mycket intressant och trevlig utflykt, Cecilia var jättenöjd :)
Hingstbete
21 maj
I söndags körde vi iväg Filip till Skara på hingstbete. Han går tillsammans med 1-årige Disco och det blev ett lugnt hingstsläpp. De hälsade, åt gräs, tog lite nacksving på varann, åt igen, sprang lite och återgick sedan till att äta. De får nog kul i sommar, nyttigt att ha en jämnårig att brottas med och inte bara en valack. Eros följde med som sällskap i transporten och när vi kom hem släpptes han in till stona där han inte gått på en vecka. Han tog raskt täten runt hagen och såg nöjd ut ända tills de båda ungstona gaddade ihop sig och klådde upp honom. De var riktigt bitchiga och efter en stund såg Eros ut som att han tyckte att rollen som sällskapsherre till en 1-årig hingst nog var att föredra framför två trotsiga tonårstjejer utan respekt för en gentleman i sina bästa år.
Hedda och Hilde mår bara bra :) Den lilla kommer gärna fram och vill bli kliad, då kråmar hon sig så att hon nästan välter :) Det är full fart i hagen och hon tar stora galopprundor med tillhörande backutsparkar. Alla föl är underbara, men det är något alldeles extra med Shetlandsföl. Det har luktat illa i stallet några dagar och jag trodde det var katterna som lagt en rutten mullvad någonstans. Idag kom jag på vad det var... Jag hade lagt efterbörden i Rosas box, tänkte det kunde vara bra att spara lite på den om det skulle uppstå någon komplikation. Allt har gått bra så jag glömde bort den och kom inte ihåg den förrän idag när jag tittade in i boxen.
Gladiatorn har kommit :)
18 maj
När mamma kom ut till stallet vid 01.30-tiden i natt stod det ett nyfött föl i Heddas box. Mamma ringde förstås till mig så jag åkte genast dit. Allt hade gått bra och både mor och föl var pigga. Vi har ju kollat Hedda en tid och igår eftermiddags stod hon och hängde i hagen emellanåt. På kvällen när jag tog in henne var hon som vanligt igen och visade inga särskilda tecken på att det var så nära. Juvret var ganska spänt men hon hade inga vaxproppar. Grannen var hos oss på kvällen och jag bad honom känna om bäckenbanden släppt. Vi jämförde med Ninette och Hedda kändes något lösare men grannen trodde att det skulle dröja lite till. Hedda är ett lurigt sto men det gör ju inget när allt går bra :) Det blev återigen ett litet stoföl och inget av de tilltänkta namnen (Harriet, Helga och Hulda) passade så istället får hon heta Hilde efter en äldre tant som bor en bit från stallet. Lilla Hilde är den rejälaste fölunge vi fått, mamma undrade om Hedda blivit betäckt med Junibackens Nordsvensk Kavaljer med tanke på de stadiga benen ;) Hedda är mycket rädd om sin fölunge, när min bror och hans pojkar kom för nära hagen sprang hon iväg till andra ändan. Det går däremot bra med mig, men det är ju jag som hanterar henne dagligen.
Idag har det inte blivit mycket mer gjort än att titta på fölungen :) Vi har även lasttränat Filip eftersom han skall åka på bete i morgon. Med Eros som sällskap gick både lastning och åktur bra, den första i Filips liv.
Väntans tider
12 maj
Igår skulle jag åkt på en exteriörkurs som Shetland Väst arrangerade, men den blev tyvärr inställd eftersom det bara var jag och ytterligare en person till som anmält oss. Tidpunkten var väl kanske inte den bästa så här i föltider men nog borde väl fler än 2 personer vara intresserade av att gå på en sådan kurs och alla väntar väl inte föl just nu.
Hedda är beräknad att föla nu i dagarna. I torsdags trodde jag det var något på gång för på en timma fick hon väldigt spända juver, svettades och ville inte äta. Jag stannade kvar i Djupedalen över natten och var ute och tittade till henne med 1,5 timmes mellanrum men det blev inget föl. Nu är hon som vanligt och ser inte ut att vara färdig att föla, men det gjorde hon inte förra gången heller men vips så stod Hanna där i boxen. Tacka vet jag Rosa, hon har varit ett riktigt skolboksexempel när det gäller tecken på närstående fölning. Hoppas mamma Ninette är likadan :)
Filip har fått flytta från flocken och går nu tillsammans med Eros. Det är lite skrikande på både Filip och Rosa men det ger sig nog snart. Eros tycker att det är rätt okej att gå med unghingstar så länge de är små. När de blir äldre tycker han de blir jobbiga och vill tillbaks till sina ston. Eftersom Filip skall åka bort nästa vecka får Eros snart återförenas med fem av damerna igen. De två dräktiga stona håller nu till i egen sommarhage. De är också de enda som är inne på nätterna, resten går ute dygnet runt i vinterhagarna och fodras med hö. De tycker nog att de har tillräckligt med gräs att äta där för de äter inte upp allt hö de får. Nästa helg hoppas jag kunna släppa över dem i sommarhagen.
Elein har nu varit på Skärgården i drygt en månad. Hon blev brunstig och betäcktes redan första veckan och har inte kommit om. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att hon är dräktig, men jag hoppas förstås :)
Idag har Linus och jag varit på ko- och hönssläpp. Inte för att jag egentligen var så intresserad av att se korna släppas ut för det har jag varit med om många gånger då vi hade kor. Men det var bra träning för hunden och väldigt intressant att se hur mycket folk ett sådant evenemang lockar, det var nästan som på Gekås i Ullared.
Hagarbete
5 maj
Nu är sommarhagarna mockade och luftade, jag skall bara byta ut en trasig tråd sedan är de klara att släppa hästar i. När nu det kan bli, gräset har inte vuxit så mycket och tidigare i veckan hade vi frost några nätter. Filip skall åka på bete om två veckor. Han skall gå med en jämngammal Shetlandshingst och de är faktiskt lite släkt. Rosenhagas Agnes är den gemensamma nämnaren och återfinns i tredje led på båda två. Senare i sommar kommer troligen de båda hem till oss på bete.
Igår såg Fatima så hängig ut att jag tog febern på henne. Den visade 40,1 grad men det var inga andra fel på henne och hon åt. Eftersom mamma ändå kollar till Hedda om nätterna blev Fatima också kontrollerad och på morgonen var tempen nere i drygt 37 grader. Det kanske är tandbyte på gång även om jag inte tyckte det såg så ut.
Euro Horse, bowling och hingstvisning
2 maj
Jag har inte varit på Göteborgs Horse Show på länge men förra torsdagen åkte jag dit och gick på mässan. Det blev en riktig impulsresa eftersom jag kunde bestämma mig först i onsdags när jag visste att jag hunnit klart all plantering på jobbet. Jag köpte ett par jodhpurs med stålhätta och broderade text på en jacka som jag hade med mig hemifrån. Jag gick på mässan i totalt 4 timmar och kan konstatera att mycket är samma i många montrar. HV Polos kläder fanns överallt, mycket snygga men dyra. Shetlandsutrustning var det ont om, det fanns ju förstås täcken och grimmor men det har jag redan rejäla lager av hemma. Ett fåtal rasföreningar var representerade men de hade fått sådana undanskymda platser att jag undrar om så många hittade dit. Nu känns det som det nog får gå fem år till innan jag besöker mässan igen. Jag gick både till och från centralstation plus gående både på mässan och i stan. Totalt blev det 7 timmars oavbrutet gående på asfalt och stengolv och jag har nog aldrig haft så ont i benen som jag fick efter det, trots bra skor. Jag är van att gå mycket, både på arbetet och fritiden, men jag går inte på så stumt underlag och det var väl det som kändes.
I fredags var vi och bowlade med jobbet. Det blev en rolig och minnesvärd kväll, särskilt för ena kollegan som fick gå hem i för små skor eftersom någon bytt ut sina skor mot ett par bättre och större :) Mina stackars onda ben mådde inte bättre efter bowlingen och ännu sämre blev de dagen därpå. Då råkade jag nämligen trassla in benen i en bräda som jag har som ramp på gödselstan så både jag och brädan föll handlöst. En dag kommer jag nog att slå ihjäl mig och dö i en hög av hästskit.
Igår var det den traditionella hingstvisningen på Uddetorp. Endast två Shetlandshingstar deltog, det brukar vara fler men jag förstår de ägare som avstår eftersom det ändå inte resulterar i några utomstående ston. De flesta Shetlandsuppfödare har ju egna hingstar och åker inte bort med stona. Vädret var soligt men blåsigt och foton på de flesta deltagarna finns i galleriet.
Vi har börjat att kolla till Hedda om nätterna. Det är ännu några veckor kvar men förra gången hon fölade såg hon inte särskilt fölfärdig ut så det kanske hon inte gör denna gång heller. Det känns tidigt att vänta föl, särskilt en så sen vår som denna så jag hoppas att hon går tiden ut. För vår del är det dessutom en månad tidigare än vanligt eftersom vi har fått de tre senaste fölen i juni månad. Ninette har ungefär två månader kvar och ser inte övertygande dräktig ut, men jag tror trots allt att hon fortfarande är det.
Fatima har blivit tömkörd ytterligare en gång och det tycks vara en lättlärd liten ponny :) Idag körde jag utan ledhjälp på hemvägen och det gick till och med att styra ut i sommarhagen och köra en liten vända. Halt och framåt fungerar riktigt bra. Fatima ser ännu väldigt ung ut så vi har bestämt att hon får vänta till uppsamlingspremieringen i höst. Eventuellt blir det någon utställning också, men någon dubbelguldsjakt tänker vi inte fara land och rike runt för. Det får bli vad det blir på premieringen, jag gillar hästen och det är det viktigaste :)
Ponnypysslarhelg
21 april
Det har varit så härligt väder hela helgen och jag har fått en hel del gjort med ponnyerna. Igår fick Fatima prova däckel och svanskappa för första gången, det var inga problem så vi tog en promenad. Filip fick också komma ut en sväng. Han är i ärlighetens namn inte ledd mycket men han är van att vara uppbunden och bli hanterad på andra vis. Jag gick på framfartsvägen med honom och han följde med så snällt att jag fortsatte ut på den större vägen. Vi mötte både bilar och mopeder med det var inga konstigheter tyckte Filip. Vi stannade och pratade med en granne i säkert 30 minuter och Filip stod tålmodigt still trots att det var både stojande barn och skällande hundar runt omkring. Det blev riktigt bra socialträning för honom.
Idag fick jag för mig att tömköra Heavenly i loksele med Filip fastbunden i dragringen. Att valet föll på just Heavenly beror på att hon är så lydig och inte kommer på massa hyss som Eros gör om han är på det humöret. Sagt och gjort, jag selade på Heavenly, band fast Filip och körde iväg uppåt vägen. Det gick kanonbra och Filip lärde sig snabbt vad det hela gick ut på.
Skäcken kommer och går som han vill. Jag har ännu inte lyckats klappa honom men det är bara några centimeter ifrån.
Selprovning
14 april
Jag har tömkört Heavenly in min nyinköpta sele. Det var bara däckeln och svanskappan jag använde men de passade och eftersom Heavenly är bland de största av våra ponnyer är det nog möjligt att selen passar till alla ponnyerna. Heavenly är en fantastiskt klok liten häst. Hon är inte tömkörd på flera år men hon uppförde sig som om hon gjorde det dagligen. Jag körde upp till vägen och där mötte vi en tant med en hund i storlek som en minishetland. Det var en mycket pratsam tant och Heavenly stod blickstilla i de ungefär 10 minuter det tog innan tanten pratat klart.
Svart, svart, svart...
13 april
Idag var det en av årets höjdpunkter, avelsvärdering för Shetlandsponnyhingstar. Denna gång hölls den i Tenhult och det var nära och bra för min del, bara 11 mil. Heddas släkting, Calibra v. Stal Wainum Wisholt, missade jag men han föll inte nämnden i smaken med sina 36 poäng. Almnäs Etapp tittade jag däremot mycket noga på och den nu 20-årige herren föll mig mycket väl i smaken. Jag tyckte särskilt bra om hans vackra huvud och de grova benen. Dagen till ära belönades han dessutom med värdebokstav Elit. Den hingsten skulle jag vilja passa på att använda innan det är för sent. För övrigt kan jag konstatera att det där med hingstar begriper jag mig inte på eftersom min favorit bland treåringarna endast fick 36 poäng. Det väl ingen jag föll så där alldeles för men vissa hingstar måste åtminstone jag se flera gånger innan jag fastnar för dem. Kärlek vid första ögonkastet har jag bara upplevt två gånger och då sa det inte klick utan krasch boom bang och det var när Furunäs Nelson och Rosenhagas Lyric godkändes.
Alla nygodkända standardhingstar var svarta och det är inte utan jag undrar vart alla fuxar finns. Det kan inte vara lätt att avla fux när så få nya hingstar godkänns. Nu finns det såklart fler färger än svart och fux och de var också få till antalet. Rödskimmeln Snobbe, godkänd sedan tidigare, var dock med och fick 43 poäng med tre 9:or i början på raden.
Jag har köpt en till sele som jag fick levererad idag. Det är en lite mindre bröstsele som jag tror skall passa våra ponnyer som är av storlek small, d v s Juvel, Fatima och så småningom Filip.
Jag blev alldeles genomfrusen i ridhuset, vilken tur att jag lät Linus stanna hemma i värmen. När jag kom hem väntade mockningen och den kändes väl ärligt talat inte som världens roligaste grej efter en så frusen dag. Men när jag kom fram till stallet var hagen tom och mamma kom ut och sa att hon mockat och tagit in hästarna. Det kändes inte dumt alls att bara behöva packa hösilaget :)
Hedda har börjat fylla i framför juvret och hon har nu 4-5 veckor kvar till beräknad fölning.
På resande hov
8 april
Förra veckan fick jag ett mail från Johanna på Skärgården: "Vi skall till Linköping med hästtransport på lördag, har du tid att komma med Elein får hon gärna åka med hem till oss redan nu". Det fanns inget att tveka på så i lördags körde jag och Stefan dit henne. I transporten fick Elein sällskap av Enya som numera är Skärgårdsbo. Senast de två träffades var i Färgelanda 2009, då blev Enya BIS och Elein Reserv BIS. Nu får vi se om en tidig närhet till hingst kan få Elein att ticka igång, på Skärgården har hon dessutom bott och fått två föl så där har hon bevisligen fungerat tidigare. Hur det än går så är det väldigt snällt av Johanna och Marie att ta sig an henne :)
Efter hästavlämningen gick jag och Stefan på Ikea tills de stängde. Vi köpte en väldig massa hushållsprylar eftersom maken tyckte att vi behövde förnya vissa saker. I vår familj är det den manliga delen som står för köksintresset och när vi kom hem med en grillpanna jublade sonen.
Min nya hobby inavelsberäkning håller i sig. Idag testade jag en kombination som jag egentligen trott skulle bli väl nära, men avkomman stannar på 3,9% beräknat på 6 generationer så den är ju faktiskt helt möjlig :) Den karamellen skall jag suga på en stund för det gäller en hingst som det sa klick med redan vid godkännandet.
Ny hobby
5 april
Omställning till sommartid i helgen. Det borde alltid ske vid påsk så man får annandagen som återställare.
Jag har fått en ny liten hobby och det är att beräkna inavelsgrad på mina ponnyer. Särskilt intressant är det förstås att kolla hur hög inavelsgrad det blir på tänkta avkommor i olika kombinationer. Rosa ligger högst bland våra ston men inte så högt som jag trodde. Eftersom hennes stam består av det jag gillar bäst är det svårt att hitta kavaljerer till henne utan att linjeavla. Jag har läst på lite om hundavel eftersom det finns mycket mer skrivet om inavel hos dem. Det står bland annat att man skall undvika att göra om samma parningskombination. Detta gäller i små populationer och det kan väl Shetlandsponnyn knappast anses passa in i. Dessutom får ju ett sto bara ett föl om året medan det i en valpkull kan finnas väldigt många. Men tanken är ändå intressant. Jag som inte har egen hingst kan ju unna mig lyxen att använda olika hingstar på ett annat sätt än om man har en egen, för då vill man ju förstås använda den.
Snart är det hingstpremiering och efter att ha läst katalogen är det två hingstar som intresserar mig extra mycket. Den ena är Almnäs Etapp som är farfar till våra väntade föl. Den andre är Calibra v.Stal Wainum Wisholt, ännu en ponny ur samma stostam som Hedda. Den gemensamma nämnaren är Pamela v.d. Belschuur som är mormor till Calibra och mormorsmor till Hedda. Jag kan så lite om holländska stammar så det är intressant att få se släktingar till Hedda som är den enda av våra ston som har importerad mor. De andre tre (Elein, Ninette, Rosa) går alla tillbaks på Harviestoun Priscilla och på Rosa ligger hon så långt bak som i sjätte generation. Som Shetlandsägare är man lyckligt lottad vid hingstval, det finns många att välja på och för mig är det lite som en godispåse. Skall jag äta utav de där sorterna jag redan provat och som jag gillade eller skall jag testa några nya karameller :)
Mikael 16 år
27 mars
Idag för 16 år sedan var det skärtorsdag och då bestämde sig Mikael för att födas, 3 veckor före beräknat datum. Vi åkte in till förlossningen eftersom vattnet gått och väl där tyckte barnmorskan att det var något som inte stämde. Det visade sig att barnet låg åt fel håll så det blev både ultraljud och röntgen för att kontrollera att jag skulle kunna föda normalt. Min första tanke var: "typiskt mig att just jag skall råka ut för en unge som ligger åt fel håll!" Hur som helst, ut kom han, först med ena benet, sedan rumpan, därefter nästa ben och till sist resten av barnet. De första som fick veta att Mikael fötts var pappa och veterinär Salomonsson som var i Djupedalen och tittade till en ko som det var något bekymmer med efter en kalvning. Jag hade inte fått äta på hela dagen eftersom de var tvungna att vara beredda på ett akut kejsarsnitt. Min mage skrek av hunger när Stefan fick både fika och middag. Efter förlossningen fick vi cider och två vanliga, enkla mackor och det är fortfarande den godaste måltid jag någonsin ätit :) Det var några minnen från 27 mars 1997, nu har det alltså gått 16 år och den lille sonen får börja övningsköra. Det konstigaste av allt är att jag själv fortfarande bara är 27 år ;)
Kurs och årets första utställning
7 mars
Förra veckan var jag på kurs med jobbet i några dagar. Vi fick i förväg välja olika workshops och en av de jag hade valt var blomsterarrangemang och där fick vi lite nya idéer om hur det på ett enkelt och billigt sätt går att göra dekorationerna lite skojigare. Vi pratade också om kommunikation och om hur människor ur olika "färger" skall bemöta varann för att det skall fungera bättre. På en tidigare kurs gjorde vi en "färganalys" och jag tycker det är ett mycket intressant ämne. Till det negativa på kursen hörde de vuxna människor som satt och lekte med sina telefoner under tiden föreläsningarna pågick, riktigt respektlöst och dålig stil tycker jag.
I lördags åkte jag till Shetland Nords utställning i Kristinehamn. Det var bara drygt 30 hästar som deltog men av poängen att döma var de av god klass. Rossmons Jackmani blev Reserv BIS och hans mor Furunäs Duxette är helsyster med F Jotex mor F Evelyn och då är alltså fantastiska F Roxette mormor. Genom detta är han släkt med både Ninette, Hedda och Rosa (och deras avkommor förstås). Henri Martin, Hannas pappa, hade med en avkomma som fick 37 eller 38 poäng. En liten rar ponny som inte var det minsta lik sin far förutom möjligen temperamentet för det verkade vara en snäll och brukbar häst och det är en nog så viktig egenskap. Hedda hade med ytterligare en släkting, ett sto som heter Xandra v.St. Wainum Wisholt och de har samma mormorsmormor. Det låter ju väldigt avlägset, men deras respektive mormödrar är helsyskon och även mormödrarnas mödrar är helsyskon så det är samma stostam och jag tyckte mig se vissa likheter. Det kändes bra att åka på utställning utan häst, kul att prata med lite shettisfolk och enkelt att bara ha med en hund.
På hemmafronten har jag möblerat om lite i boxarna. Hanna och Fatima har delat box i vinter medan Juvel bott ensam nu när Marion är utlånad. Fatima är betydligt mer lättfödd än Hanna så nu får istället Hanna egen box medan Juvel har flyttat in i den stora boxen tillsammans med Fatima. Dessa två behöver ungefär lika mycket mat så det passar bra. Juvel är en sådan där snäll ponny som kommer överens med alla och hon verkade trivas med att få bli sambo igen. Hon är så liten att hon nästan försvann när hon stod i egen box. Hanna fann sig också genast tillrätta i egen box mittemot Elein.
Jag har försökt att lyssna på Lars Keplers "Hypnotisören" två gånger men gett upp. Nu hade jag inget nytt att lyssna på men eftersom jag glömt att avbeställa månadens ljudbok några gånger hade jag både "Eldvittnet" och "Sandmannen" liggandes här hemma. Dessa böcker är nr 3 och 4 i serien, nu har jag lyssnat klart på trean och kommit igenom halva fyran och de är faktiskt inte så tokiga. Däremot hade det varit en fördel att lyssna på dem i rätt ordning så när jag är klar med fyran skall jag ge "Hypnotisören" en tredje chans. Jonas Malmsjö är uppläsare och han är inte alls tokig att lyssna på.
Körning på olika vis
24 februari
Förra helgen var jag i Töreboda och tittade på körträning en stund. Det var träningar hela helgen, allt från tömkörning till avancerad körning. De två ekipage som körde när jag var där tillhörde den senare kategorin. Båda två hade riktiga maratonvagnar med broms och alla möjliga finesser. Det är nyttigt att titta på lektioner för då inser jag att inte ens de mycket erfarna gör allt rätt utan har saker att jobba med.
Jag har kört lite mer med släden och det är väldigt kul. Förrförra veckan var det sportlov här och då blev det ingen ridhuskörning alls eftersom jag misstänkte att ridhuset var mer använt den veckan. Igår hade jag bokat en egen timme och var där och tränade konkörning. Det gick bra så nu måste jag komma iväg dit och träna regelbundet för att se om jag vågar mig ut på ett bollrace i vår. Det är en träningstävling så man får köra jättelångsamt utan att få parkeringsböter ;)
Idag hade Föreningen Nordsvenska Hästen en skogsdag strax utanför Skövde. Efter stallsysslorna åkte Linus och jag dit och det blev en härlig dag i solskenet. Föreningen planerar att anordna bruksaktiviteter där även andra raser får vara med, låter kul tycker jag.
Filip är inne i en mindre vacker period. Men som en god vän sa "de ska vara fula nu för då blir de fina sen". Vi har pälsätare på flera av ponnyerna i år. Någon hade en teori om att de vintrar det är stora temperaturväxlingar är det mer pälsätare och det verkar stämma hos oss. Pälsätarna tycks tycks inte smitta för i de boxar där det bor två ponnyer förekommer det på en av dem.
Slädtur
14 februari
Idag tog vi ut vår lilla släde och körde Eros. Pappa hade plogat en liten bana ute på en vall så att Eros skulle slippa pulsa i djup snö. Det gick jättebra att köra med släden, Eros gillar att arbeta och gick hela tiden med spetsade öron. Han är helt orädd men är rätt så påhittig och då kan det bära dumt till. Men han är också väldigt förståndig och har hittills inte hittat på några hyss när han är mellan skacklarna, men när jag tömkör kan han hitta på både det ena och det andra om han är på det humöret. Jag har tömkört honom massor, inga dressyrkonster eller så, men jag har verkligen lagt ner arbete på att få honom lyhörd och han är bra på att stå still och det är väl egentligen det viktigaste att kunna för en körhäst. Vi skrittade bara idag för skacklarna var något korta så dem skall vi förlänga lite så han inte slår i benen i trav. Jag körde runt på banan och när jag skulle byta varv var jag tvungen att ge mig ut i den djupa snön. Vi fastnade i en vall men Eros drog tag så vi kom loss. Jag skall försöka köra i morgon också. För mig får gärna snön ligga kvar ett tag till :)
Idag hade vi ris till maten men Stefan åt blomkål istället. Mikael frågade varför och jag svarade "pappa är inne i en LCHF-period". "Jaha", sa Mikael, "jag trodde du skulle säga att han är inne i en livskris". Tja, vem vet, det kanske är ungefär samma sak ;)
Nu kan Linus "död hund" direkt från stående. Jack Russels är verkligen lättlärda. Cecilia tränar också gärna med honom och när jag kom hem från jobbet sa hon "idag har Linus dött massor med gånger" :)
Nu skall jag berätta om den svartskäckige katten som tydligen bestämt sig för att bo hos oss. En dag när jag höll på att göra ordning kvällsfoder låg det en katt på höpressen. Inget konstigt med det eftersom vi har fem svarta katter. Men den här var vit runt hela hakan och eftersom jag trodde det var snö gick jag fram till katten och skulle se efter hur han burit sig åt för att ha så mycket snö i ansiktet. Då såg jag att han även var vit på tassarna och upptäckte att det inte var snö. Det var ju inte ens vår katt! Jag tror det är en äldre hankatt, han är inte rädd men jag har ännu inte kunnat klappa honom. Förmodligen är han väl ute på friarstråt men till oss har han kommit i onödan eftersom alla våra är kastrerade. Mamma tyckte synd om honom så hon har ställt ut mat till honom så han kanske får för sig att stanna för gott. Han tillhör inte någon av grannarna men katter kan ju gå långt.
Här kommer ett grynigt foto från premiärturen med släden.
Släktskap
13 februari
Vi har hastigt och lite oplanerat fått en ny invånare i stallet. Nu har vi en svartskäck bland alla de svarta, det kunde jag väl aldrig tro... Jag skall försöka lägga ut ett foto och berätta lite mer inom kort.
Jag har börjat lära Linus "död hund" och det går riktigt bra. Han ser för skön ut när han spelar död och samtidigt viftar på svansen :)
Skall jag se det från den positiva sidan så ger åtminstone de där hålväggarna välhanterade ponnyer. Både Filip och Hanna står så snällt uppbundna på gången, lyfter hovarna och har dem tålmodigt uppe tills jag är färdig. Hanna och Filip är ganska mycket släkt. De har samma morfar, Furunäs Jotex. Dessutom är Hannas pappa, Rosenhagas Henri Martin, farfar till Filip. De är både olika och lika i temperamentet. Filip är väldigt cool och precis som sin mor går han gärna sina egna vägar och tycks ha ett mycket gott självförtroende. Hanna är lite försiktigare och jag kan tänka mig att hon skulle bli orolig om någon skulle bli arg på henne. Det har ingen blivit eftersom hon är mycket mån om att vara till lags. Likheten mellan Hanna och Filip består i att de är så lätthanterliga och kloka. Filips halvsyster Fatima, som för övrigt har samma farmor som sin bror, är också snäll och lätthanterlig. Men hon kan inte låta bli att testa gränser ibland. Kommer jag undan hovslagaren om jag lägger mig ner, tycks hon undra och vips har hon lagt sig ner. Den idén skulle min välartade Hanna inte ens komma på tanken att testa ;)
Runt-omkring-arbete
10 februari
När jag skulle åka till stallet i morse sa jag "hejdå, jag kommer hem sen". Klockan hann bli 18 innan jag var hemma men eftersom jag har en tålig familj hade de inte efterlyst mig. Det var massa tråkigt jobb som var tvunget att göras och det mesta krånglade. Först startade inte traktorn, när den väl startade var tippkärran fastfrusen. Då fick vi ta traktor nr 2 och dra loss traktor nr 1 och tippkärran. Därefter blev det motorstopp på traktor nr 1 och då vägrade han åter att starta men med starthjälp fick vi igång honom. Väl ute på gärdet var lasset fastfruset så det fick jag skotta av. Jag har även städat bort fyra traktorskopor hösilagespill plus en bal som var möglig. När klon ändå var på traktorn körde vi in två nya balar så nu klarar jag mig några veckor. Vi gjorde balarna lite mindre förra året så de räcker 7 dagar och det är lagom länge tycker jag.
Jag hade tänkt att ta ut släden och köra Eros men det hanns inte med eftersom allt krånglade och tog mycket längre tid än vanligt.
Ännu en följetong...
9 februari
Hovslagardags igen och det var ingen rolig dag. Vi verkade halva styrkan, d v s 5 st + Filip som skulle kolla sina hålväggar. De var på bättringsvägen och det var väl det positiva den dagen. Tre av de andra fem hade fått hålväggar sedan förra verkningen, det kom inte som någon överraskning för det hade jag redan sett. Men på Hanna sitter de väldigt dumt till och det bekymrar mig. Vi har haft hästar i 32 år och innan vi köpte Shetlandsponnyer hade vi aldrig ens hört talas om hålväggar. Det är märkligt att bara shettisarna drabbas, inte någon av de 10 större hästarna vi haft under åren hade någonsin hovproblem av något slag.
Jag får väl trösta mig med att vi har väldigt snälla och väluppfostrade ponnyer. Alla uppförde sig utmärkt, även Fatima som tidigare både testat att stå på bakbenen och ligga ner. Filip är en alldeles fantastisk fölunge. Han är drygt 7 månader och stod snällt i en egen box medan han väntade på sin tur. Inte ens när alla de andra var klara och han blev ensam i stallet bekom det honom. Nu har jag fyra ponnyer att specialbehandla varje kväll och jag hoppas att det skall ge positivt resultat. Ingen av "hålväggsponnyerna" är halt och det är ju åtminstone positivt. Min hovslagare har ordinerat en hemmagjord pasta som jag rör ihop av Idominsalva och Virkonpulver. Efter noggrann rengöring av de drabbade hovarna skall denna pasta sedan appliceras i hålväggarna. Min gubbe är inte hästintresserad men han är ganska finurlig, så när han var i Skara idag gick han in på Slöjddetaljer och köpte 200 glasspinnar till mig. De fungerade jättebra att applicera pastan med, mycket bättre än topsen jag använde igår.
När jag skulle ta in hästarna i fredags kväll kom inte en enda när jag ropade. De stod längst bort i hagen så till slut fick jag pulsa dit. Ledarvalacken var på bushumör och drog de andra med sig så jag fick inte tag i någon. Efter en stund fick jag fast Juvel och med ett stadigt tag i manen bogserade jag en motvillig ponny mot stallet. När hon kommit in bestämde sig Eros för att havren lockade och då följde de andra åtta med.
I morse skulle mamma släppa ut hästarna så jag hade därför ingen brådska med att gå upp. Jag tänkte att jag skulle kolla hur länge Linus kunde tänka sig att ligga kvar i sängen. Klockan 8.30 gav jag upp, då låg han fortfarande kvar under täcket och såg inte ut att ha en tanke på att vilja gå ut. När jag har stigit upp dröjer det aldrig länge förrän Linus följer med och så var det även idag. När Stefan åker till jobbet kl 5 på mornarna lyfter han inte ens på huvudet och inte heller när han kommer hem efter ett nattpass. Linus är allt en riktig mattegris :) På morgonpromenaden mötte vi en pipig Pudel två gånger. Hennes matte berättade att hunden löper. Antingen är Linus ovanligt trög eller också föredrar han pojkar för han brydde sig inte det minsta om den trånande tiken. Doris och Sussie (ja, här i byn har alla hundar människonamn...) längre ner på gatan har också löpt men det har inte heller märkts på Linus och det är ju förstås skönt för oss att slippa ha en ylande, matvägrande hanhund i huset. Så för min del får han gärna vara trög eller föredra pojkar :)
Hur står det till på bokfronten då? Jag har läst halva bok två i Varg Gyllanders serie sen gav jag upp och lyssnade på nr 4 "Ingen jord den andra lik". Jag har inte vare sig tid eller ro att läsa utan föredrar ljudböcker eftersom jag då kan lyssna medan jag gör andra saker. Fyran var väl sådär, det är nog egentligen inte rättvist att lyssna på en ny författare så snart efter att jag avslutat Jussi Adler-Olsens serie som står i en klass för sig. Glädjande nog kommer Jussi ut med en ny bok i april, hoppas den ges ut på ljudbok snabbt och att Stefan Sauk läser även den.
Följetong...
5 februari
Igår var vi i ridhuset och körde igen. Eros är så rolig att köra så jag vill knappt sluta när jag kommit igång. Vi kör ca 30 minuter eftersom han inte är körd på så länge och säkert behöver få upp kondisen. Igår var han extra pigg och travade på i ett så friskt tempo att jag nästan fick lugna ner honom. Han tycker det är jättekul och har hela tiden spetsade öron och är mycket lyhörd. Det skulle vara roligt att börja köra för en instruktör, jag kommer ofta på mig själv med att försöka hjälpa till med benen som man gör när man rider :) Min fina bröstsele har blivit en riktig följetong. När vi kört klart provade vi den åter igen men det är helt omöjligt att få fast skacklarna, precis som när Stina och jag provade med andra ord. Jag tror att jag måste böja ihop skacklarna men för säkerhets skull har jag frågat om råd på Körning iFokus så att jag inte gör något dumt. På kvällen tog jag fram vår röda rockard, om jag köper nya däck kan vi ha den till lokselen och Roslagsrockarden till bröstselen, om vi nu någonsin får ordning på den :/
Trevlig nyhet :)
1 februari
Nu när det är officiellt kan jag ju berätta vad jag redan vetat en tid: Skärgårdens Stuteri vann Nords Uppfödarpris 2012. Glädjande nog bidrog Nelsons championatsvinst i Fagersta till detta med 30 poäng :) Grattis till Johanna och Marie för fina resultat på era uppfödningar.
Jag har förresten fått fler rapporter från Nelson. Han rids nu även av en liten handikappad flicka som tycker väldigt mycket om honom. Vad det är roligt att sälja ponnyer när de får det så bra och blir omtyckta :)
Träningar av olika slag
31 januari 2013
Fy, vad jag är klantig! I tisdags, mitt under den heliga G W-timmen, hände ett litet missöde. Linus och jag hade tagit plats i min säng för att lyssna till professorns visdomsord när Linus ville att jag skulle hålla i hans tuggben medan han gnagde på det. Jag var tydligen så distraherad av herr Persson att jag inte tänkte så noga på hur jag höll utan trädde in tummen i ringen på själva tuggknuten. Just där var benet ganska tunt så Linus råkade bita igenom både det och min tumme. Som tur var kom den eventuellt blivande sjukskötaren hem från scoutmötet just då så jag fick bli hans första patient. Stackars hund, han blev alldeles förskräckt när jag skrek aj.
Jag hade tänkt att gå en fortsättningskurs med Linus i vår. Tyvärr är inte Lotta instruktör på någon av kurserna jag vill gå så jag väntar till i höst för då finns det kurser med henne. Om jag skall betala en massa pengar för utbildning vill jag ha en instruktör jag trivs med. Linus och jag tränar vidare på egen hand, både på våra promenader och i hallen om kvällarna. Jag använder klicker som jag tycker är ett jättebra hjälpmedel, särskilt när det gäller att lära in nya kommandon. I brist på kurs med hund har jag anmält mig till två föreläsningar utan hund. Det handlar om pälsvård och kastrering. Vi har inga planer på att kastrera Linus, men jag har hört om så många negativa effekter som uppkommer när hanhundar kastreras att jag vill ha mer kunskap om detta ämne.
Min ambition att regelbundet åka till ridhuset har hållit så jag har löst ridhuskort för ytterligare en månad. Nu när det antingen är halt eller blött och klafsigt ute är det otroligt lyxigt att ha ett ridhus att köra i :) På de tider jag har möjlighet att nyttja det har hittills ingen annan varit där samtidigt. Dessutom har man rätt till en bokad timme gratis/månad och då är man garanterat ensam. Jag hade en sådan timme idag och hade tagit med båda selarna. Först körde jag Eros med lokselen och sedan skulle pappa och jag ge oss på att passa in min Ideal Harness. Vi fick inte allt riktigt som vi ville, bröstselar är ju en hel vetenskap av remmar hit och dit, men vi skall göra ett försök till innan vi kallar in experthjälp ;) Pappa är dock helt motståndare till min bröstsele och tycker att det duger gott med en loksele för det hade de minsann förr ;)
När vi kom hem och transporten ändå var kopplad hade jag lite lastträning i mörker med ungstona. Jag har tänkt att åka och löshoppa Fatima och då är det nog bra om hon är van att bli lastad även när det är mörkt ute, inbillar jag mig. Båda två klev på utan bekymmer och till helgen skall jag åka till ridhuset med någon av dem tror jag.
Jag har slagit vinterutställningsplanerna ur hågen, jag har helt enkelt ingen att visa. De två ungstona liknar virvelmarsvin så det känns roligare att vänta till sommaren med att ställa ut dem. Den som är finast just nu är Ninette men hon är dräktig och får inte vara med. Om hon är fin efter fölningen har jag tänkt att visa henne i höst, hon har inte varit utställd sedan 2008 så det skulle vara roligt att ta med henne någonstans. Ninette är en mycket snäll och personlig ponny. Våra hästar går lösa ut i hagen om mornarna. Vissa har väldigt bråttom ut, men Ninette står alltid kvar och vill bli klappad innan hon går ut.
Krasch
28 januari 2013
Jag har varit utan dator ett tag eftersom hårddisken kraschat. Först såg det rätt illa ut för mina foton och eftersom jag slarvat med säkerhetskopieringen var halva 2012 års bilder borta. Men Marcus kunde till slut rädda även dom så nu skall jag bli noggrannare med att ha backup. Det visade sig att det fanns 68000 foton på den gamla hårddisken och de finns nu både på min nya hårddisk och på en extern. Jag skall skaffa mig ett ställe på nätet att förvara mina foton så hoppas jag vara garderad i framtiden.
Jag har kommit igång riktigt bra med körningen och varit iväg med Eros till ridhuset några gånger. Han är inte körd på väldigt länge men det märktes inte. Han stod alldeles stilla när vi spände för och var väldigt lydig även när jag körde. Han tyckte det var kul att få arbeta och vara duktig :) Jag körde honom i både skritt och trav och tror faktiskt att vi hade klarat hingstarnas bruksprov på direkten ;) Det är jätteroligt att köra så nu skall jag försöka att hålla igång det med att åka till ridhuset några gånger i veckan under vintern.
På bokfronten har jag läst ut Varg Gyllanders första bok och börjat på den andra. De är väl inte så tokiga men de når inte upp i samma klass som Jussi Adler-Olsens böcker. Där har jag endast en CD-skiva kvar av "Journal 64" som är den fjärde och hittills sista i serien om avdelning Q. Det är en sådan där bok jag önskar vore ännu längre för den är både spännande och rolig.
På fredag är det dags för Mikael att göra sitt val till gymnasiet. Läraryrket lockar så han skall välja de Samhällsvetenskapliga och Humanistiska linjerna. Han kan även tänka sig att arbeta inom vården och funderar därför på att även välja Hälso- och sjukvård. Om tre år är det dags för Cecilia att välja gymnasielinje. Där är det väl lite mer osäkert eftersom det enda hon kan tänka sig är att flytta till Peru och bli Lamauppfödare...
Ridhusträning
12 januari 2013
Härom dagen satt jag och min kollega Ewa på kondis i godan ro och åt årets första semla när plötsligt två reportrar från TV4 klev in genom dörren. De ville fråga vad kondisbesökarna tyckte om förslaget att tåget borde stanna i Tidan. "Skynda dig" väste jag till Ewa. "Nu sticker vi, jag har inte kammat håret idag så jag vill absolut inte komma med i TV." Medan Ewa och jag ljudlöst försvann ut genom dörren riggade reportrarna upp två dagmammor och tre söta små barn på några stolar för en intervju. Det blev nog ett betydligt bättre TV-inslag än en intervju med två okammade kyrkvaktmästare varav en (=jag) dessutom var väldigt lerig.
Vi är väl förmodligen inte ensamma om att ha det halt i hagarna. Som tur är har vi en klok valack som leder sin lilla flock tryggt och säkert in i stallet om kvällarna. När jag ropar på hästarna tar det oftast en liten stund innan de kommer eftersom de brukar befinna sig längst bort i hagen där det är barmark. Eros går alltid i täten och efter honom kommer de andra nio i en liten fin karavan. Alla går lugnt och försiktigt till skillnad från de stora ponnyerna vi hade som sprang så att jag fick vara livrädd att de skulle ramla och skada sig. Shetlandsponnyer verkar vara mycket förståndigare än andra hästraser.
Idag har jag och Mikael varit i ridhuset med Fatima. Hon har inte varit hemifrån sedan i somras och heller inte åkt transport sedan dess men hon klev på utan att tveka. När vi kom fram mötte vi en stor ridhäst i dörren, den var precis färdigriden så vi fick ha hela ridhuset för oss själva. Jag tränade Fatima på uppställning, skritt och trav i ca 20 minuter och hon var riktigt duktig och följsam. Hon klev på transporten lika lätt när vi skulle hem. Mikael hoppade av hemma i Väring för vid avlastningen klarar jag mig själv. Fatima stod så snällt lös i transporten medan jag fällde ner i bak. Vi skall försöka komma iväg till ridhuset med lite olika ponnyer ett par gånger i veckan under vintern.
Jag ser ljuset i tunneln...
7 januari 2013
Min hobby utöver hästarna är att brodera korsstygn. Jag tycker att det är avkopplande och kan fundera på trevliga saker under tiden, företrädesvis hästiga tankar som mest består av härstamningar :) Eller också lyssnar jag på en bok eller har på TV:n med en film jag kan utantill medan jag syr. I flera år har jag nu hållit på med samma broderi, en stor julkalender som jag skall sy som bonad istället och ge bort i julklapp. Jag sydde en hel del på min regniga semester men sedan dess har den legat orörd. Förra veckan tog jag tag i det igen och nu har jag bara efterstygnen kvar. Jämfört med alla tusentals korsstygn är det snabbt gjort så nu ser jag ljuset i tunneln ;)
Jag har nu lyssnat klart på "De blå damerna" och den gjorde inget större intryck på mig. Uppläsaren var tråkig och handlingen höll i mina kräsna öron inte måttet. Författaren har på ganska kort tid skrivit fyra böcker och de två senaste känns som hastverk. Jag har beställt Varg Gyllanders tre första böcker i pocket från CDON och börjat läsa den första. Den är väl okej, men hittills har denne Varg inte kommit upp i G W:s klass ;)
Ungstona har fått prova bett och reaktionen blev väl som det brukar med Shetlandsponnyer. "Jaha, säger du att jag skall ha den här saken i munnen så har jag väl det" verkade båda Hanna och Fatima tycka och följde villigt med på promenad i kolsvart mörker. Jag har löst ridhuskort i ett närbeläget ridhus och så fort vi får nyckeln skall vi åka dit och träna. Det känns bra att kunna springa med ungstona utan att riskera att varken dom eller jag bryter benen. Fatima skall dessutom börja tömköras och Eros har jag tänkt att köra i ridhuset. Det fattades ca 2 cm på bredden från att rockarden skulle fått plats i pappas Renault, det är ju typiskt. Den går heller inte in i transporten när hästen står där så vi får åka med två ekipage till ridhuset när jag skall köra. Tur att det ligger nära.
Tillbakablick 2012
5 januari 2013
Då var det dags att sammanfatta år 2012. Även det har varit ett bra hästår. Fyra ponnyer har lämnat stallet, Marion är utlånad på obestämd tid till min arbetskamrat och Nelson såldes som bruksponny till Sundsvall. Efter lång och trogen tjänst avlivades Nikita 32½ år gammal i höstas. Dottern Nimitz fick följa med, då vet jag att hon har det bra och inte saknar sin mamma.
Två ponnyer har tillkommit. Rosa fick en härlig hingstunge som vi döpte till Filip. I juli hittade jag Furunäs Ninette på annons och jag har tidigare sagt att hon är det enda sto jag skulle vilja ha utöver de vi redan har. Egentligen ”behövde” jag inget mer sto men oj vad jag ville ha Ninette! Jag tänkte på henne hela natten och dagen därpå berättade jag för Monika att jag sett Ninette på annons. ”Det stoet borde du köpa” sa hon. Det är nog det bästa råd jag någonsin fått, så på kvällen var affären klar. Jag är så glad över Ninette och nu lovar jag att inte köpa några fler ston ;)
På utställningsfronten har det varit ett jättebra år. Vi har visat fem olika ponnyer och Elein vann vår allra första Best in Show-titel. De andra gick det också jättebra för och extra glad är jag nog över Hannas klassvinst i Karlstad. Hon rör sig lätt och fint så det skall bli intressant att se vad det blir av henne. Hedda vann sin klass på Rockelstad och kom trea på Riksen i stenhård konkurrens. Nelson fick guld och blev Champion valack samma dag som han överlämnades till sina nya ägare. Fatima fick 38 poäng och kom näst sist i sin klass i Nossebro. Men det är en ponny av den typ jag gillar och tror på inför framtiden, hon måste bara få tid på sig.
Tre ston betäcktes men Elein blev inte dräktig trots behandling. Hedda och Ninette är däremot dräktiga så nu väntar vi två Gladiator-föl till våren.
Det var lite om vad som hänt under året. Inför 2013 finns det förstås lite planer och funderingar. Jag hoppas de två dräktigheterna skall gå bra så det resulterar i lätta fölningar och friska föl. Fatima blir 3 år och skall visas på premiering. Några utställningar hoppas jag också att det blir för både unghästarna och de äldre stona. För Eros del vill jag komma igång och köra ordentligt. Tyvärr har det nu skövlats ännu mer skog vid stallet så de förut så fina körvägarna är bara ett minne.
Betäckningsplaner finns det också, men lite beror det på hur det går med de föl vi väntar. Det är roligt att fundera och jag har några idéer jag skall undersöka lite närmare .
Att vara hästägare består av en väldig massa vardagar och det är väl egentligen de som betyder något. Att trivas med sina ponnyer där hemma är viktigare än alla utställningsresultat i världen. Det är i den dagliga kontakten grunden till allt läggs och på något vis tycker jag att det är vägen mot målen som är roligast. Ett genuint intresse och gott om tålamod är ett måste om man skall syssla med hästar och i synnerhet avel där det tar lång tid innan man ser resultaten.